Nyköpinghus

Historia

På 1100-talet byggdes ett kvadratiskt stentorn, en så kallad kastal, på en stor bergudde vid mynningen av Södermanlands största å. Den skulle skydda staden som växte upp på strandkanten av den långa östersjöviken.

När kastalen blev för liten för den allt större staden byggdes man en mur kring tornet, och när den var färdigbyggd blev det ytterligare en, och slutligen ställdes en yttersta försvarsmur vid borgens landsida. På innersta borggården byggdes sedan ett slott åt kungarna av Bjälboätten. Första gången Nyköpingshus omtalas är 1266 då Magnus Birgersson (Ladulås) blev hertig över Södermanland och fick Nyköpingshus som residens och där han sedan var herre fram till sin död 1290.

Gustav Vasa lät göra en del förbättringar på Nyköpingshus, han lät bland annat bygga ett nytt kanontorn i söder. När Hertig Karl fick Nyköpingshus 1568 lät han bygga om den medeltida borgen till ett imponerande renässansslott.

Många kungligheter har antingen fötts eller avlidit på Nyköpings slott, som ibland ansågs vara Sveriges huvudstad. Hertig Karl själv dog där den 30 oktober 1611, 61 år gammal, och låg på lit-de-parade på slottet, som vid hans död gick över till hans son, Gustav II Adolf. Under sistnämndes tid började Sverige växa för att så småningom bli en stormakt och Nyköpingshus förlorade allt mer sin position då slottet Tre Kronor tog över. Den 8 november 1622 föddes Karl (X) Gustav på Nyköpings slott. Tio år senare (1632) stupade Gustav II Adolf vid Lützen varefter hans kropp fördes till Nyköpingshus där den låg på lit-de-parade i över ett år, innan den med pompa och ståt fördes till Riddarholmskyrkan i Stockholm där den gravsattes 1634. 1665 inträffade en stor brand som förstörde nästan hela Nyköping inklusive slottet.

Efter branden byggde man aldrig upp det ståtliga renässansslottet igen, utan istället hämtades byggnadssten därifrån till slottsbygget i Stockholm, efter det att Tre Kronor brunnit ned 1697, och man börjat bygga ett nytt slott där. I juli 1719 kom den ryska flottan och härjade och brände Nyköping och inte mycket fanns kvar - varken av staden eller slottet - när de for iväg. Även landshövdingegården förstördes och på 1720-talet byggdes därför ett nytt landshövdingehus på de medeltida murrester som fanns kvar vid slottets mellersta borggård. 1726 var huset färdigbyggt och några av Södermanlands landshövdingar bodde där – dock tyckte flera att huset var lite litet och bodde hellre på egna gårdar i länet. Under 1760-talet var inte huset längre bostad åt landshövdingen och därmed sjönk området allt djupare i socialt anseende.

 Under 1800-talet fanns några av länsstyrelsens tjänstemän inkvarterade i några av rummen och "kungstornet" användes som sädesmagasin. I Porthuset fanns länsfängelset och på borggården byggdes en timmerstuga som användes som gäldstuga samt som bostad åt fångknektarna. En del av fästningsvallarna raserades så att knektarna kunde ha sitt potatisland på nära håll. "Gamla residenset" användes även som barnhem, fattighus, tvångsarbetsinrättning samt "dårkista", det vill säga åt mentalsjuka personer. När man 1862 byggde ett nytt fängelse i stan blev Porthuset ledigt och då flyttade änkor och faderslösa barn in där. 1918 öppnade det första museet på Nyköpingshus, och idag finns Sörmlands museums utställningar i det gamla slottet.

Text och källa Nyköpingshus